Ett väldigt uppskattat midsommarfirande, visaftnar och auktioner anordnas av Lommeland-Näsinge hembygdsförening. Men föreningen är så mycket mer än så.

Lommeland-Näsinge hembygdsförening bildades redan på 50-talet men låg sedan i träda i många år. I början av 80-talet tog aktiviteterna i föreningen riktig fart igen.

Lommeland-Näsinge hembygdsförening äger mark och en gammal ladugård som nu är ett hembygdsmuseum.

Den största årliga händelsen som hembygdsföreningen håller i trådarna i är midsommarfirandet på Lommelanda kulle.

I mitten av juli arrangeras en visafton och traditionellt är första veckan i augusti vikt för en auktion och loppis. I augusti brukar vi arrangera en traktordag.

Lommelanda kulle
Centralt i en liten typisk bohuslänsk dalgång ligger Lommelands bykulle. Där har både bytomt och en medeltida kyrka legat. Kring gårdarna vid Övre Lommeland ligger ett kuperat, varierat och väl hävdat odlingslandskap med inslag av betes- och hagmarker utmed bergssidorna. Centralt i åkermarken reser sig en berg- och moränkulle. I detta höjdläge, väl synlig i den omgivande dalgången, låg en gång Lommelands gamla kyrka. Man vet ännu inte exakt när den gamla stenkyrkan byggdes, men den är omnämnd 1218, i samband med begravningen av två bröder från Lommelands gård. De hade stupat i Baglerupproret mot kung Håkon Håkonsson, en av medeltidens alla interna stridigheter inom de nordiska rikena. Det är inte alls otroligt att kyrkan liksom många andra bohuslänska sockenkyrkor uppfördes någon gång under 1100-talet. Det är inte känt om den hade en föregångare i form av en träkyrka. Kyrkan revs 1864, och ersattes av den då nya kyrkan i Näsinge. Lommeland fick åter en egen sockenkyrka 1929-32, någon kilometer längre norrut. Klockstapeln på Lommelands gamla begravningsplats byggdes 1868.


Lommelanda kulle
Strax sydväst respektive nordväst om kyrkplatsen låg Lommelands by, med två gårdstomter, som den är känd från historiska kartor. Här syns t ex resterna efter flera hus, hägnader, gamla åkersystem samt en väg. Troligen låg byn här också under medeltiden och kanske ännu längre tillbaka i tiden. Byn omnämns i skriftliga källor första gången 1391. På kyrkokullen och i områdena runt om finns ett varierat fornlämningsbestånd.

Öster om bykullen ligger ett gravfält samt ytterligare några gravhögar som anlagts under järnåldern. Dessutom finns inom den uttagna miljön ett antal lokaler med hällristningar.
Motiv: En topografiskt väl avgränsbar medeltida - historisk miljö, med rikt fornlämningsbestånd i anslutning till välhävdade jordbruksmarker. En vetenskapligt och pedagogiskt mycket intressant plats.
Innehåll: Medeltida kyrkplats kopplad till den historiska bytomten samt hällristningar och gravfält. Värdefullt kulturlandskap.
Hembygdsgård Kulturmiljömål: Miljön är karterad och väl skyltad. Sammanhanget mellan de övergivna historiska gårdstomterna och kyrkplatsen är begripligt. Kyrkplatsen är vårdad. Nuvarande markanvändning bibehålls inom hela miljön.
Tillgänglighet, information, vård: Skyltning genomförd våren 2002.
Åtgärdsbehov/Rekommendationer: Kulturlandskapsanalys med kartering av lämningarna inom området. Informationsskyltar. Stöd till den lokala kyrkohistoriska föreningen och deras intresse för ökad kunskap och förmedling av den medeltida sockenkyrkan. Även byplatsen borde i detta sammanhang lyftas fram. Området hålls betat o/e slaget så lämningarna synliggörs och därmed lättare bevaras. Mycket restriktiv bygglovsgivning inom miljön.
Nuvarande skyddsform: Fornlämningsmiljö nr 16. Odlingslandskapsmiljö 86-01.
Att läsa mera:
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län; Fornlämningsmiljöer i Göteborgs och Bohus län Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län; Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohus län Johansson J: Lommeland - ett gränsrike. 1000 år med Kristi kyrka Rapport från Kyrkohistoriska föreningen i Bohuslän

Lommeland och Näsinge Hembygdsförening har lagt ner ett förtjänstfullt arbete för att utveckla kulturarvet vid Lommelanda kulle.
1991 överlät lantbrukaren Omar Hansson en del av kulle till hembygdsföreningen för en krona. Ladugården blev hembygdsgård och kompletterades då torpstugan flyttades till tomten och uppfördes på en gammal byggnadsgrund. Byggnationen kmpletterade med en smedja 1992 och ett härbre 1993. Föreningen har också varit aktiv vad gäller skyltning och forskningarbete.

Pontus Berglund har varit en ledande kraft när det gäller att bevara och sprida information om Lommelanda kulle. Han har lämnat följande kompletteringar till redovisningen ovan.
Kulturlandskapet vid Lommelanda kulle bär på minnen från den allra tidigaste bosättningen till det på 1800-talet avvecklade mångtusenåriga agrarsamhället. Vördnaden och förståelsen för kulturlandskapet har jag b.l.a. fått genom mångårigt samarbete med Kerstin och Carl Cullberg. Kullens två byar gick under benämningen Övre-och Nedre Lommeland med Övre Lommeland i nordväst och Nedre Lommeland i sydvästra delen av kullen (där hembygdsgården ligger). En del av byarnas gårdar gick under benämningen "Lommlandsgårdarne" exempelvis Prästeröd och Mosstorp. Gårdarna på Kullen skiftades märkligt nog inte förrän omkring 1844 -52, trots att Laga Skifte infördes 1927.

På sista sidan i min folder ser man på den speciellt framtagen kartan hur gårdarna efter laga skiftet spridits i solfjäderform ut från Kullen. Att kullen varit bebyggd sedan yngre stenåldern kan konstateras genom de redskap som bl.a. jag själv funnit kring kullens västra och nordöstra sluttningar. Antagligen är det bara en tidsfråga innan även några brons-och järnåldersföremål anträffas. Skålgropar och ristningar från sten/bronsåldern är för övrigt rikligt representerade. Ett höggravfält från slutet av järnåldern är som sagt beläget ca 200 meter öster om kullen i närheten av ovanligt välbevarade men oskyltade bronsådersristningar. En bosättning ligger förmodligen i direkt anslutning till gravfältet. Lasse Hammar påstår att även Kullen i sig bör ha hyst ett eller flera långhus. Lommelands medeltidskyrka kan ha legat vid platsen för en förkristen kultplats. Tomas Brandt, Uddevalla museum, menar att kyrkan byggdes någon gång vid mitten av 1100-talet. Själv lutar jag åt några decennier senare. Däremot vet jag att kyrkan revs 1867, inte 1864 som det påståtts under många år.

Min rekonstruktionsbild i foldern på sid. 9 över den gamla medeltidskyrkan strax före rivningen bygger på noggranna tolkningar av dåtida handskrifter Själv har jag nyligen gjort ett ganska sensationellt fynd möjligen med sakral anknytning förmodligen från 1100-talet, just nu på analys i Göteborg. Min åsikt är att kullen hyst en förkristen kultplats. Vissa tecken tyder på det, som exempelvis kristningskorset mellan skålgroparna, kyrkans placering m m. Att en tidigkristen träkyrka före år 1000 i samband med kristnandet av bygden bör ha varit uppförd på eller i direkt anslutning till den gamla kultplatsen är i sig inget märkvärdigt, snarare ganska naturligt då kungamakten och stormännen vid kristnandet ingick allianser för att krossa ättesamhället och markera sin maktposition. Lasse Bengtsson hade inget att invända mot min tolkning."

Submit to DiggSubmit to FacebookSubmit to Google PlusSubmit to TwitterSubmit to LinkedIn

Besök oss

Välkommen till oss på Södra Hamngatan. Strömstads Museum ligger intill Strömsån i det gamla kvarnmagasinet som uppfördes på 1880-talet. Vi har öppet året runt.

Föredrag

Vi har flera permanenta utställningar hos oss. Vi visar vår samling av keramik från Syco. En stor samling bruks- och fiskeföremål finns också att se. Kontakta oss om du vill ha en guidad visning.

Strömstads historia

Strömstads museums arkiv och samlingar är en rik skatt av historia av olika slag. Allt från gamla fiskeredskap och bruksföremål till keramik från Syco, böcker, tidningar och foton finns hos oss. 

Guideuppdrag

Vi hjälper gärna till i den mån vi kan med föredrag av olika slag. För guideuppdrag av exempelvis Stadshuset eller Strömstads centrum hänvisar vi till Infocenter för vidare information.